Sjukdomar

Vissa sjukdomar är vanliga hos frallor.

Sjukdomar är något man till varje pris vill undvika som uppfödare och hundägare. Trots detta finns det ett antal rasbundna sjukdomar som kan drabba våra fyrbenta vänner. När man väljer att avla för att få fram ett visst utseende görs det ibland avkall på hundens hälsostatus, till förmån för en vacker exteriör eller ett speciellt utseende. Den franska bulldoggen har ett antal rasbundna åkommor som vi ska gå närmare in på i denna text, där vi beskriver vad de innebär samt hur man undviker problem. Det gäller bland annat ett flertal hudåkommor, problem med andning, problem med magen samt ett antal olika problem med rygg, leder och skelett.

Sjukdomar som drabbar huden

Hudåkommor är inte helt ovanliga när det gäller den franska bulldoggen, och dessa sjukdomar kan gestalta sig på många olika vis. En vanlig åkomma är allergi, som kan orsakas antingen av foder eller av yttre faktorer såsom pollen eller kvalster. Om allergin beror på fodret brukar hunden bli dålig i magen, men det visar sig också ofta genom klåda och hudirritation. Vanliga symptom är att hunden slickar och biter på sina tassar för att lindra klådan. Allergi kan också visa sig genom irritation i hörselgångarna, då brukar hunden skaka på huvudet eller försöka klicka sig i öronen. Det är viktigt att alltid uppsöka veterinär vid misstanke om allergi.

Övriga rasbundna sjukdomar som ofta drabbar franska bulldoggar är hudinfektioner, samt infektioner i hårsäckarna. Det är inte helt ovanligt att parasiten demodex angriper franska bulldoggar. Vissa hundar kan bära med sig parasiten hela livet utan att få symptom, medan andra hundar far mycket illa med bland annat håravfall och stressymptom som resultat. Behandlingen beror från hund till hund, men i vissa fall behöver hunden livslång behandling. Alla hudåkommor som orsakar klåda och irritation är plågsamma för hunden, som ofta är mycket frustrerad och desperat försöker klia sig. Det är därför viktigt att alltid ta hunden till veterinär för utredning, så att den slipper lida av konstant klåda eller hudirritation.

Andra rasbundna sjukdomar

Förutom hudåkommor förekommer också rasbundna sjukdomar som berör andning, mage samt rygg, skelett och leder. Att den franska bulldoggen lider av andningsproblem är relativt välkänt, men det beror inte enbart på den korta nosen. Problem kan också uppstå i hals och gom, vilket tillsammans gör att hunden kan få svårt att andas. Man ska vara speciellt försiktig på varma sommardagar, så att hunden inte blir överhettad och får svårt att andas. Magproblem är en annan vanlig åkomma hos de franska bulldoggarna. Som vi nämnde tidigare i texten kan det bero på allergi, men det är välkänt att frallornas tarmsystem är känsligt varför det är viktigt att vara noggrann med kosten.

Sjukdomar som berör rygg och leder är också vanliga inom rasen. Två av de vanligaste ryggåkommorna hos fransk bulldogg är fjärilskotor och diskbråck. Fjärilskotor är en missbildning som innebär att höger och vänster sida av en kota inte vuxit ihop. Detta kan medföra att ryggraden kröker sig uppåt eller åt sidan, och att kotorna trycker på ryggmärgen vilket kan få allvarliga konsekvenser. Diskbråck är ett annat vanligt problem, som uppstår när de broskdiskar som ligger mellan kotorna tar skada. Bråcken kan orsaka stor smärta, och kan till och med leda till förlamning. Det finns också andra sjukdomar som drabbar rasen, bland annat patellaluxation vilket innebär att knäskålen hoppar ur led. Problemet kan vara smärtsamt för hunden, och alla franska bulldoggar som ska gå i avel måste patellaundersökas för att undvika att åkomman blir vanligare inom rasen.

Viktigt att hitta en bra uppfödare

Det finns en hel rad rasbundna sjukdomar som kan drabba den franska bulldoggen. Det som är viktigt att tänka på när man vill köpa en valp är att hitta en seriös, pålitlig uppfödare som har ett tydligt mål med sin avel. Att köpa valp från en oseriös uppfödare kan innebära att föräldrarna inte är hälsotestade, och att valpen drabbas av sjukdomar. Duktiga uppfödare är alltid anslutna till rasklubben, och jobbar för en friskare och sundare ras. Naturligtvis finns inga garantier för att alla valpar blir friska även om uppfödaren är seriös och har hälsotestat föräldrarna, men chansen att få en frisk valp ökar väsentligt genom att uppfödaren använder två hälsosamma, sunda individer och har en plan med sin avel.